Hej, oj vad länge sen jag skrev, mm..., har inte haft tid eller ork.

Idag är det 1 år sen min dotter blev uppringd av Sahlgrenska för en

transplantation. Vilket jobbigt år, med många bakslag, men även glädje.

Den 17 Dec, flög ju vi hem till hemsjukhuset, så härligt att ha henne nära.

Men tyvärr blev det inte som vi tänkt oss, hon började bli så trött, högt blod

socker, sa dom. Hon orkade bara ha besök dom första dagarna, sen hade hon ingen ork. Det började blöda i magen oxå, efter nån dag. Så fort hon satte sig upp, jag vet inte hur många påsar blod hon fick, på dom 2 veckor hon var hemma. Så på juldagen flög vi tillbaka igen, men hon kom hem till mig på julaftonen, i ngr timmar, å hela tjocka släkten kom oxå :). Det var en lyckad julafton! Så nu är hon piggare, dom har fått stopp på blödningen, efter att ha bränt något blodkärl, men hon har ju kommit efter med träning, eftersom hon ej orkat hemma. Men hon kämpar på, som hon alltid har gjort. Världens starkaste tjej!!!

BYE BYE